Perspektiv. | Jenskus mammablogg.

Jenskus mammablogg.

Annons

Perspektiv.

Jag undrar hur det är för andra singelmammor och vad de tycker om sina liv som ensamstående. Och hur de kom att hamna i den situationen. Vad tänker de om framtiden och prioriterar de som jag egen tid med sitt/sina barn framom att jobba för mera pengar och låta barnen gå på dagis. Jag önskar också att jag kunde prata med någon från en familj med halvsyskon på endera eller båda sidorna. Jag undrar hur de identifierar sej, eller om det alls spelar någon roll när man jämför sitt biologiska ursprung med sitt liv i den familjekonstellation man hamnat.

Jag försöker göra mitt bästa och jag kommer alltid att försöka just det för Nestina. Men jag kan inte låta bli att tänka väldigt mycket på vad hon kommer att säja och tycka när hon växer upp om de beslut jag tar idag, imorgon och nästa år. Jag mår dåligt och oroar mej för att hon kommer att känna sej ensam, annorlunda och bli retad för sitt ursprung. Jag önskar att hon hade haft ett syskon, så de två kunde ha haft varandra.

Tänk om hon en dag kommer att få x antal halvsyskon. Det kan hon ju dessutom få från två sidor, sin pappas och sin mammas. För att inte tala om att hon kommer ha kusiner i Afrika, i Finland samt om vi blir en större familj någon dag kommer hennes halvsyskon att ha egna kusiner från sin pappas, hennes styvpappas sida, som hon själv inte är “på riktigt” släkt med. Hur kommer hon att uppfatta alla människor runtomkring henne och mest av allt hur kommer hon att se sej själv i mitten av en sån smet?

Vad f*n gör jag med mitt barn, tänker jag ibland. Jag valde att fortsätta mitt umgänge med hennes pappa under tiden vi ännu bara dejtade, fastän han hade ljugit om att han gick i säng med två andra samtidigt. I september ifjol när jag var 6 månader gravid och såg flirtiga meddelanden mellan honom och hans jobbkollega, och hur de planerade att träffas, gå på bio och sedan besöka hennes hem så godtog jag hans lama bortförklaringar.

För det var ju så synd om honom och så svårt för honom att anpassa sej till sin papparoll. Han var ju inte beredd att ändra sin livsstil som player och storfestare. Det var ju emot hans bättre vetande som han gått och blivit förälskad i mej, och det skulle jag vara tacksam för, sa han. 

Hur kan man ta så mycket skit, undrar alla. Ni skulle bara veta hur länge jag intalade mej själv att om jag bara står ut i 15-20 år och gör mitt så kan jag när mitt/mina barn är närmare vuxenålder förklara för dem varför jag nu äntligen måste lämna deras pappa. Så att de kunde förstå att jag gjorde allt jag kunde för deras barndoms lycka, och nu måste de låta mej få gå och vara fri och söka min egen.

Jag tror jag såg alltför många j*kla Sandybell filmer som liten. Livet är varken drama eller komedi, utan egentligen väldigt praktiskt hur man själv ställer till det för sej. Och så länge min lilla dotter har i alla fall en förälder som aktivt ser till hennes bästa varje dag kommer hon hoppeligen också i det långa loppet att själv förstå att mamma gjorde allt hon kunde.

Kommentarer

Kommentera

Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter i vår integritetspolicy.
  1. Elisabeth

    Nu är ju jag varken ensamstående mamma eller har halvsyskon, så jag är väl kanske inte rätt person att kommentera, men jag måste säga att jag tycker att du har gjort helt rätt! Jag skulle faktiskt inte bli speciellt glad om jag fick reda på nu i efterhand att min mamma varit med pappa bara för min o mina 2 syskons skull. Hellre skulle jag då sett att de gick skilda vägar o kanske blev lyckliga med nån annan.
    Verkar förövrigt vara ett riktigt rötägg som är pappa till lillan! Men är man kär har man ju förmågan att se allt genom rosa glasögon, vilket kanske inte alltid är en bra sak..

    1. jensku

      tusen tack för din kommentar! jag blev så glad för den, och fick att tänka på genom det du sa. det stämmer att man har fel vinkel på saker som andra ser tydligt, när det finns känslor inblandade. därför ger det mej mycket när folk skriver och säjer hur de ser på min livssituation. då kan jag ta ställning till andras uppfattning så jag kan rätta min egen uppfattning till att bli mer logisk och verklighetstrogen. tack ska du ha!

    1. jensku

      jättebra tips! ska kolla in den och kanske fråga vid bibban också ifall den finns att lånas till och med. tack för tipset och kram på dej fina anna!

  2. Elisa

    Jenny, nestina kommer säkert fråga varför, men det hör till. Förklara för henne då precis som du har skrivit här. Hon kan bli arg men kommer förr eller senare att förstå.

    Själv har jag halvsyskon men inte har jag alls tänkt det på de viset. Dom e mina syskon på samma sätt som mina hela syskon.

    Under den tiden jag var ensam mamma så hade jag också skulldkänslor precis som du. Men som du vet så har vi hittat tillbaka till varandra. Men det hörde nu inte till saken. Försök tänka så att nu har neatina en mamma som kan sätta all sin energi på henne istället för att grubbla på hennes pappas dumma beteende.

    Stooor styrkekram!

    1. jensku

      tusen tack för din fina kommentar elisa! det var bra att höra och du har säkert rätt och det är bara när man är inne i något knepigt man känner sej för skakig eller svag att se saken så tydligt som du säjer det som vet. det blir nog bra! tusen tack och stor kram tillbaka!

Annons
stats